stenkoll


Porfyr

Ålder och bildningssätt

Porfyr är en magmatisk bergart som bildats ur sammanpressad vulkanaska eller när lava runnit ut på eller nära under jordytan och stelnat. Porfyrens ålder i Sverige varierar stort mellan 1675 miljoner år till yngre än 400 miljoner år.

Kännetecken

Porfyren är en tät och hård bergart med typiska strökorn som är jämt fördelade i en tät grundmassa. Strökornen kan variera i storlek från några millimeter till mer än en centimeter och består oftast av fältspat och/eller kvarts. Även om porfyrerna varierar mycket i färg är det oftast lätta att känna igen med sin typiska struktur. Porfyr finns i Västernorrland i mindre förekomster som gångar i äldre bergarter. Lösa block kan man hitta bland klappersten utefter stränderna

Användningsområden

I Sverige har porfyr främst brutits främst i Älvdalen. Den är också Dalarnas landskapssten. Under 17- och 1800-talen tillverkades praktfulla konstföremål i porfyrverket i Älvdalen. Redan de gamla egyptierna och romarna kände till och bearbetade konstföremål av porfyrer. Benämningen porfyr kommer från grekiskans porphyros som betyder purpurröd och syftar på röd egyptisk porfyr.  Porfyrerna i Älvdalen är särskilt vackra. Geologerna har vid forskning om istiden och inlandsisens rörelser använt sig av porfyrer som ”ledbergarter”. Porfyrerna är så specifika och individuella att man kan jämföra ett fynd på till exempel Gotland med en fast förekomst i Dalarna och på så vis se varifrån det kommit. Idag används porfyr som krossmaterial och ingår ofta i slitlager i asfalt på grund av sin hårdhet


Stenkoll är en geologiutställning som producerats av Technichus Science Center i Härnösand.